Aktuellt 19/3-15/4

Venus!

Venus står nu som allra bäst till på kvällshimlen och strålar i väster till nordväst från skymning till midnatt. (För den som inte är förberedd kan synen definitivt leda till UFO-spekulationer). Som en ytterligare rolighet på denna redan speciella himmel kan vi under en dryg vecka också se kvällspassager av rymdstationen ISS. Tiderna här är för Värnamo, men man kan få mer detaljer på heavens-above. (Observera tidssprånget när sommartiden börjar den 29/3).

dat      kl     höjd      dat     kl    höjd
22/3   19.52    20        23/3    20.40   28
24/3   19.53    27        25/3   20.41   32
26/3   19.54    31        27/3   20.42   28
28/3   19.54    30        29/3   21.43   21
30/3   20.55    25        31/3   21.40   14
1/4     20.56   17

En smal nymåne kan ses den 26/3, och den är fortfarande fin tillsammans med Venus den 27/3 och 28/3. Nästa kväll har månen nått fram till Hyaderna, och man kan faktiskt se en ockultation av stjärnan epsilon Tauri omkring klockan 21.25, se vidare Himlascener för mars. Venus närmar sig snabbt Plejaderna, och blir en osannolik fältkikarsyn när den passerar genom hopen den 2-4 april.

På morgonhimlen kan man från sydligaste Sverige se en mycket ovanlig gruppering av alla de tre yttre planeterna Mars, Jupiter och Saturnus tätt tillsammans. På grund av vårekliptikans flacka lutning mot horisonten (se Nordiskt problem ) har man dock chans bara under en kort stund vid 5-tiden (04 före 29/3), lågt i sydost på ljus himmel. Mars är som närmast Jupiter den 20/3, och passerar Saturnus omkring 1/4. Den 15/4 finns halvmånen mellan Jupiter och Saturnus, medan Mars troligen är osynlig, se Himlascener för april.

Aktuellt 26/2-20/3

På de tidiga kvällarna den 26-28/2 passerar månen förbi Venus (nära nedanför till vänster den 27/2) vilket förstås är slående vackert. Den 2/3 har månen växt till halv trevligt nära ovanför Aldebaran, men sedan blir den snart så ljus att den mest stör. Den är full under Lejonet 9/3, och är borta från kvällshimlen omkring 13/3, så att man kan njuta av Orion och vinterhimlen (och kolla om Betelgeuze fortfarande är så ovanligt svag som den varit på sistone). Venus kommer högre och högre, och går inte ner förrän bortåt 23.

På morgnarna har vi redan från de sista dagarna i februari en serie ISS-passager. Tiderna här är för Värnamo, men man kan alltid hitta lokala förutsägelser på heavens-above.

dat         kl       höjd                 dat        kl       höjd
27/2     06.03     24            28/2     05.15     20
29/2     06.04     30              1/3     05.16     28
2/3       04.29     24              3/3     05.17      32
2/3       06.05     32
4/3       04.30     30              5/3      05.19     30
4/3       06.06     28
6/3       04.31     32              7/3      05.19      24
8/3       04.32     27              9/3      05.20      17
10/3     04.33     19

Vid de tidigaste passagerna (omkring 04.30) bör man kunna se rymdstationen lite magiskt komma fram ur jordskuggan en bit upp på himlen (vilket jag ännu som morgontrött missat..). Vid de sena passagerna (omkring 06.05) är himlen redan ljus, men man har chans att se Jupiter nere vid horisonten i sydost. Från sydligaste Sverige kanske man också kan se Mars till höger och Saturnus till vänster om Jupiter. Mars närmar sig Jupiter alltmer, och man kan se dem tillsammans med den avtagande månskäran i en tät grupp den 18/3, se Himlascener.

Aktuellt 1/2-28/2 2020

Eftersom detta aktuellt råkar sammanfalla med månaden finns mycket redan beskrivet i Himlascener, så jag hänvisar dit för detaljer. Där står dock inget om ISS, som ännu några kvällar kan ses passera på kvällshimlen. Banan ändras sakta hela tiden, framför allt av atmosfärisk inbromsning, och den uppmärksamme märker att de Värnamo-tider jag angav i förra Aktuellt nu ändrats med några minuter:
1/2   18.36   27              2/2   17.48   30
3/2   18.37   20              4/2    17.50   24

Annars är det Venus som dominerar de tidiga kvällarna, och förstås månen, som redan är halv natten 1-2/2. Den blir snabbt allt mer dominerande, passerar Aldebaran 3-4/2 och är full ovanför Regulus den 9/2. Sen ska man passa på att spana efter Merkurius under en halvbra (men årets bästa) kvällssynlighet ca 5-15/2. Med Venus som vägvisare kan man titta nere åt höger vid horisonten vid 18-tiden, så bör man kunna se Merkurius, lättast i början av perioden. När månen försvunnit från kvällshimlen (efter den 13/2 ungefär) kan man beundra Orion och vinterhimlen som nu står som bäst till i söder vid 20-tiden. Vackrast blir det sen med tillägg av Venus och nymånen 26-28/2.

På morgonhimlen kan man från sydligaste Sverige börja spana efter Mars och Jupiter, lättast när den avtagande månskäran passerar förbi den 18/2 och 19/2.

 

Aktuellt 6/1- 2/2 2020

På den tidiga kvällen syns nu Venus allt bättre, och den vandrar snabbt framåt i ekliptikan. En bländande måne passerar genom Hyaderna den 7/1, men inga ljusa stjärnor ockulteras. Månen är dock inte full förrän den 10/1, då vi kan se en s.k penumbral månförmörkelse på lagom kvällstid. Månen når inte riktigt fram till jordens kärnskugga, dvs sett från månen blir solen bara partiellt förmörkad. Mellan ungefär 19.30 och 20.50 ser man i alla fall tydligt att månens underdel är mörkare än överdelen, och kring maximum 20.10 bör det vara mycket tydligt. Den avtagande månen går upp allt senare på kvällarna, men syns t.ex. vid 21-tiden den 13/1 i öster nedanför till vänster om Regulus. Sedan kan man under ett par veckor mera ostört betrakta Orion och vinterhimlen. Orions röda superjätte Betelgeuze har på senare tid varit ljussvagare än på flera decennier, och det är intressant att jämföra med Aldebaran som normalt varit den svagare.

I den mörkaste vintern räcker det att stiga upp halv sju för att ännu se en (vårlig) natthimmel, även om den är lite torftig jämfört med kvällarnas. Från södra Sverige kan man 7-9/1 se Mars passera stjärnan Acrab (beta i Skorpionen), se Himlascener. Den 17/1 syns halvmånen rakt ovanför Spica, och den 20/1 finns en tjock månskära mycket nära Acrab, ovanför till höger om Antares. Ovanför till vänster om Antares finns också Mars, som ännu inte gör något väsen av sig. Den 21/1 är skäran smalare och finns nu nedanför till vänster om Mars.

När nymånen åter syns på kvällen den 27/1 eller 28/1 är det i sällskap med Venus, och därför högst sevärt, se Himlascener. Ännu några dagar är månen en trevlig skära, men blir i februari mer av ett bekymmer, när den lyser allt starkare på vinterhimlen. En trevlighet i månadsskiftet är dock att vi kan se ISS på kvällstid. Tiderna är för Värnamo, men på heavens-above kan man få detaljer för valfri ort.

dat          kl      höjd      dat        kl       höjd

25/1    19.15    20        26/1     18.28    24
27/1    17.40    20        28/1     18.28    30
27/1    19.16    26
29/1    17.40    27        30/1     18.29    32
29/1    19.16    28
31/1    17.40    32          1/2     18.29    28
31/1    19.17    25
2/2      17.41    31           3/2     18.29    21
2/2      19.17    17
4/2      17.41    25

 

 

 

Aktuellt 10/12 2019 – 7/1 2020

Venus och ISS

Det blir allt svårare att se Saturnus, men 10-13/12 passerar en iögonenfallande Venus förbi, och från södra Sverige kan man då se den åtminstone i fältkikare. Titta alltså efter Venus på den ljusa himlen lågt i sydväst omkring 16.30, så finns Saturnus (65 gånger ljussvagare…) ovanför eller till höger i samma fältkikarfält. Venus går fortsatt ner tidigt, men har försiktigt börjat på det som till våren blir den paradföreställning som Aftonstjärna vi kan se vart åttonde år.

Månen är full nära Aldebaran den 11/12, passerar eta och my i Tvillingarna på dagtid 13/12, och blir som avtagande så småningom också ett bra morgonobjekt. Vi kan se den på morgonen vid 7-tiden nära Regulus den 17/12, nära Porrima (gamma i Jungfrun) den 20/12, ovanför Spica den 21/12 och i ett fint par med Mars den 23/12, se Himlascener. När månen kommer fram igen på kvällen bildar den ett vackert par med Venus den 29/12, från sydligaste Sverige kanske även 28/12. Månen är ungefär halv 2/1 och 3/1 och nästan 90% full när den åter når Aldebaran den 7/1.

Under jul och nyår kan man också på morgnarna se rymdstationen ISS passera över himlen. Tidtabellen här är för Värnamo, men på heavens-above kan man få tiderna för valfri ort. En extra rolighet med de tidiga (5.30- eller 6.20-serierna) morgonpassagerna är att man då ser ISS utan förvarning komma fram ur jordskuggan ett stycke upp på himlen.

dat         tid          h            dat           tid       h
24/12    7.11    19
26/12    7.10    26        27/12     6.21    22
28/12    5.33    18        29/12     6.21    28
28/12    7.09    31
30/12    5.32    24        31/12     6.20    31
30/12    7.08     31
1/1         5.32     27          2/1          6. 16    30
1/1         7.07     26
3/1         5.31     25           4/1          6.18    23
3/1         7.06     19
5/1         5.30     21

Aktuellt 8/11-10/12 2019

Månen, Merkurius och ISS

På kvällarna är det till en början månen som dominerar. Den är full 12/11, men går upp före midnatt i ytterligare en vecka. Natten 15-16/11 ockulterar månen med 4 timmars mellanrum de välkända rödaktiga stjärnorna eta och my i Tvillingarna, men den är ännu så pass bländande att man behöver kikare för att se något av det. Mer detaljer och tider finns  på Himlascener. Månens fas minskar successivt, och efter den 20/11 syns den bara efter midnatt, så att man kan se en mörk natthimmel med fin vintergata.

Den 11 november sker en sällsynt Merkuriuspassage, dvs planeten tycks passera över solskivan. Detta skedde senast 9 maj 2016, men nästa gång blir inte förrän 13 november 2032. Planeten är så liten att den med blotta ögat (plus förstås solförmörkelsefilter!) är helt osynlig, men med teleskop kan man se den som en liten svart skiva i silhuett mot solskivan. Inträdet sker omkring 13.35, men planeten hinner inte ens till mitten av skivan innan solen efter 15.30 börjar gå ner.

Två veckor efter solpassagen har sedan Merkurius svängt fram till en gynnsam morgonelongation. Mellan omkring 23/11 och 7/12 syns den på morgnarna före sju som en ljus stjärna lågt över horisonten i ostsydost, nedanför till vänster om Spica. Mellan Spica och Merkurius finns faktiskt också Mars, som dock ännu är ganska ljussvag. Den avtagande månskäran syns den 23/11 ganska långt ovanför Spica, den 24/11 till vänster om Spica ovanför Mars och den 25/11 nära till vänster om Merkurius. Om det är klart någon av dessa morgnar bör man absolut försöka titta, omkring klockan 06.30, se bild på Himlascener.

Samtidigt (23-25/11) på kvällarna kan man kanske också få en sista glimt av Jupiter när den syns nära Venus, vilken nu trevande börjar en lång period som Aftonstjärna. Månen blir åter ett kvällsobjekt och den 28/11 finns en månskära mellan Jupiter och Venus, men tyvärr på en så ljus himmel att det bara syns i södra Sverige. Den 29/11 ser man (fortfarande med svårighet, och bara från södra Sverige) månen nedanför Saturnus, men sen blir den större och tydligare kväll för kväll. Den är ungefär halv i Vattumannen den 4/12 och 97% full mellan Plejaderna och Aldebaran den 10/12.

I månadsskiftet november/december gör trevligt nog också rymdstationen ISS en serie kvällspassager enligt följande tabell för Värnamo. Tider för den egna orten kan man som vanligt få på heavens-above.

dat          kl        höjd          dat        kl       höjd
26/11   18.23    19        27/11   17.36    18
28/11   18.22    27        29/11   17.34    25
30/11   16.45    21          1/12   17.33    30
30/11   18.21    31
2/12     16.44    28          3/12    17.31    32
2/12     18.20    30
4/12     16.42    32          5/12   17.30    28
4/12     18.19    24
6/12     16.41    30          7/12    17.28    21
8/12     16.39    25
10/12   16.38    18

Aktuellt 14/10-7/11 2019

Morgnar med månskäror och ISS

Tidigt på kvällarna kan vi fortfarande se Saturnus lågt i sydväst, men sedan är det månen som dominerar. Även om fullmånen är passerad (13/10) står den högt på himlen när den 17/10 passerar Hyaderna och Aldebaran och natten 18-19/10 ockulterar  Oxens undre hornspets (zeta Tauri). Den som har teleskop kan försöka observera utträdet före fyra på morgonen, se Himlascener. Vid 22-tiden nästa kväll (19/10) passerar månen nära under den röda stjärnan my i Tvillingarna, men efter den 22/10 går den inte upp förrän efter midnatt. Då har man en vecka med mörka kvällar på sig att t.ex. titta på vintergatan.

På morgnarna den 25/10 och 26/10 syns fina månskäror med jordsken före klockan sju. Den 27/10 har man från södra Sverige ett bra tillfälle att försöka se en extremt smal skära (1,5% av månens diameter, mindre än ett dygn från ny!). Utom att ekliptikan lutar rätt (höstmorgon) ligger månen ovanför den, så att den totala lutningen mot horisonten blir extra gynnsam. Det krävs dock fri horisont mot ostsydost, perfekt väder och hjälp av en fältkikare, eftersom en så smal skära är både kort och ljussvag.  Just denna morgon har också sommartiden blivit normaltid, så man får enligt klockan vara uppe före omkring 05.45.

Följande morgnar kan man se passager av rymdstationen ISS. I motsats till kvällspassager, som ofta slutar med ett försvinnande in i jordens skugga är det flera av dessa tidiga passager som i stället lite magiskt börjar med utträdet ur skuggan en bit upp på himlen. Tidtabellen är för Värnamo, men man kan som vanligt få data för den egna orten på heavens-above.

dat          kl      h            dat     kl         h
28/10   05.51   20
30/10   05.50   27      31/10   05.01   23
1/11     04.13   18        2/11   04.59   29
1/11     05.49   31        2/11   06.35   29
3/11    04.13    20        4/11   04.59   32
3/11    05.48    31        4/11   06.35   22
5/11    04.12    19        6/11   04.58   29
5/11    05.47    26
7/11    05.45    19         8/11   04.57   21

Månen kan åter gå att se på kvällen den 31/10, när den står mycket nära Jupiter.  Åtminstone från södra Sverige kan man se paret lågt i sydväst före klockan 18. Den 2/11 har man en tjock månskära till vänster om Saturnus, och sedan växer den som vanligt kväll för kväll. Den är redan drygt halv i Stenbocken den 4/11 och 80% full vid Hamal (alfa i Väduren) den 7/11.

Aktuellt 21/9-15/10 2019

Vintergata och ISS

I slutet av september är det mörkt vid 21-tiden, och man kan fortfarande se en fin vintergata, från de sydliga delarna i Skytten och upp genom Örnen och Svanen. Månen är ur vägen, men man måste förstås ha ett mörkt ställe att observera från. Saturnus finns fortfarande vid ”Teskeden”, men har sakta börjat röra sig åt vänster igen.

Rymdstationen ISS passerar på bekväm kvällstid, enligt följande tidtabell (för Värnamo, detaljer för den egna orten på heavens-above). Redan tidigare hade ISS en bana som gjorde att passagetiderna varannan kväll var ungefär lika, men från och med i sommar är tiderna nästan på minuten identiska. Extra spännande för oss är att den svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir planeras vara ombord från ungefär 26/9. Planen är att hon och två andra astronauter startar från den ryska Baikonurbasen (i Kazachstan)  omkring klockan 16.00 den 25/9 för planerad dockning 21.45. Det borde innebära att man efter ISS passage en timme tidigare borde ha chans att se även Soyuz-kapseln, men jag är osäker på hur nära ISS den då befinner sig. Den som har klart väder får hålla utkik!

dat       kl         h      dat      kl        h

22/9   21.27   17    23/9 20.40   21
24/9   21.27   23    25/9 20.40   28
26/9   19.51   24    27/9 20.39   31
26/9   21.26   25
28/9   19.51   30    29/9 20.39   30
28/9   21.26   23
30/9   19.50   31    1/10 20.38   24
30/9   21.25   18
2/10   19.49   27    3/10 20.37   17
4/10   19.48   21

Hösten är bästa tiden att se en avtagande månskära (se Astrokonsult.se), så om man är uppe före sex kan man se den med fint jordsken på morgnarna den 25/9, 26/9 (ovanför Regulus) och 27/9.  Sen är det alltså  i stället extra svårt att se den som ny, så man får kanske vänta till 2/10 för att se månen igen. Den 3/10 bör man i alla fall vid 20-tiden leta efter fri sikt åt sydväst, eftersom den då bildar ett fint par med Jupiter. Den 5/10 står halvmånen nära Saturnus, och då är det definitivt för sent att titta på vintergatan. Månen blir större för var kväll, med fullmånen den 13-14/10 i det stjärnfattiga området mellan Valfisken (som stjärnbilden av mycket obiologisk tradition kallas) och Fiskarna. Se också Himlascener.

Slutligen äger också Svenska Astronomiska Sällskapets årliga arrangemang Astronomins dag och natt rum på lördagen den 28/9. I år samordnas arrangemanget med ForskarFredag, så både 27/9 och 28/9 ordnas aktiviteter med astronomisk anknytning på många platser i landet, håll utkik!

Aktuellt 22/8-20/9

Vintergata med planeter

Tidigt på kvällarna kan man från södra Sverige ännu se Jupiter som en ljusstark stjärna lågt vid horisonten i sydväst. Längre till vänster har vi också Saturnus, även den ganska ensam. Det fina nu sista veckan i augusti och några dagar in i september är att månen är ur vägen, så att man kan se vintergatan. Vid 23-tiden är det säkert mörkt, men det gäller förstås också att hitta en plats långt från stadens ljus, och helst med fri horisont mot söder. Där ser man (till höger om Saturnus) vintergatans ljusaste delar nere i Skytten och kan följa det oregelbundna bandet uppåt genom Örnen och Svanen. Det är mörka stoftmoln som skymmer bort avlägsna stjärnor, och gör det svårt att studera vintergatans centrala delar. Astronomiskt sett är det nymåne redan 30 augusti, men så här på hösten hinner månen bli nästan halv innan man den 5/9 eller 6/9 ser den i närheten av Jupiter. Den 8/9 når den Saturnus i Skytten, och rör sig sedan vidare mot Stanbocken. Månen är full i Vattumannen den 13/9 och 14/9, och börjar sedan avta. Den 20/9 man se den nära Aldebaran. Se Himlascener.

På tidiga morgnar kan man se vinterhimlen och Orion, och också några passager av rymdstationen ISS. Tidtabellen är för Värnamo, men man kan alltid hitta lokala förutsägelser på heavens-above.

dat      kl     höjd      dat     kl    höjd
4/9    04.49   24     5/9   04.00   20
6/9    04.47   30     7/9   03.59   27
.                               7/9   05.35   30
8/9    04.46   32      9/9  03.58   29
.                                9/9  05.33   24
10/9  04.45   28    11/9  03.57   24
12/9  04.43   21

Aktuellt 31/7-3/9 2019

Vintergata och Perseider

Med augusti kommer stjärnhimlen tillbaka, åtminstone i sydligaste Sverige. Där kan man från mörka platser kring midnatt se vintergatan sträcka sig upp från Skytten (med Saturnus) lågt i söder och upp genom Örnen och Svanen. Sedan kommer månen och stör mellan omkring 10/8 och 22/8, men därefter är det åter läge för vintergatan, nu även i Svealand och södra Norrland. (I norra Norrland får man vänta till september innan himlen är tillräckligt mörk). Liksom vintergatan kräver Perseidmeteorerna mörk himmel och lite tålamod. Man får lägga sig bekvämt tillrätta och vänta, men på en halvtimme eller så bör man se några stycken. För att slippa störande månsken är det i år bäst att gå ut några dagar innan det klassiska maxdatumet 12/8. Den 12-13/8 går månen inte ner förrän vid 2-tiden, när det redan börjar ljusna, och senare blir det ännu värre.

Inga planeter står riktigt bra till, men har man fri sikt åt söder kan man från södra halvan av Sveriget åtminstone se Saturnus. Jupiter syns tidigt på kvällarna, och från sydligaste Sverige kan man se Merkurius i gryningen kring 15/8, se Himlascener.