Aktuellt 10/12 2019 – 7/1 2020

Venus och ISS

Det blir allt svårare att se Saturnus, men 10-13/12 passerar en iögonenfallande Venus förbi, och från södra Sverige kan man då se den åtminstone i fältkikare. Titta alltså efter Venus på den ljusa himlen lågt i sydväst omkring 16.30, så finns Saturnus (65 gånger ljussvagare…) ovanför eller till höger i samma fältkikarfält. Venus går fortsatt ner tidigt, men har försiktigt börjat på det som till våren blir den paradföreställning som Aftonstjärna vi kan se vart åttonde år.

Månen är full nära Aldebaran den 11/12, passerar eta och my i Tvillingarna på dagtid 13/12, och blir som avtagande så småningom också ett bra morgonobjekt. Vi kan se den på morgonen vid 7-tiden nära Regulus den 17/12, nära Porrima (gamma i Jungfrun) den 20/12, ovanför Spica den 21/12 och i ett fint par med Mars den 23/12, se Himlascener. När månen kommer fram igen på kvällen bildar den ett vackert par med Venus den 29/12, från sydligaste Sverige kanske även 28/12. Månen är ungefär halv 2/1 och 3/1 och nästan 90% full när den åter når Aldebaran den 7/1.

Under jul och nyår kan man också på morgnarna se rymdstationen ISS passera över himlen. Tidtabellen här är för Värnamo, men på heavens-above kan man få tiderna för valfri ort. En extra rolighet med de tidiga (5.30- eller 6.20-serierna) morgonpassagerna är att man då ser ISS utan förvarning komma fram ur jordskuggan ett stycke upp på himlen.

dat         tid          h            dat           tid       h
24/12    7.11    19
26/12    7.10    26        27/12     6.21    22
28/12    5.33    18        29/12     6.21    28
28/12    7.09    31
30/12    5.32    24        31/12     6.20    31
30/12    7.08     31
1/1         5.32     27          2/1          6. 16    30
1/1         7.07     26
3/1         5.31     25           4/1          6.18    23
3/1         7.06     19
5/1         5.30     21

Aktuellt 8/11-10/12 2019

Månen, Merkurius och ISS

På kvällarna är det till en början månen som dominerar. Den är full 12/11, men går upp före midnatt i ytterligare en vecka. Natten 15-16/11 ockulterar månen med 4 timmars mellanrum de välkända rödaktiga stjärnorna eta och my i Tvillingarna, men den är ännu så pass bländande att man behöver kikare för att se något av det. Mer detaljer och tider finns  på Himlascener. Månens fas minskar successivt, och efter den 20/11 syns den bara efter midnatt, så att man kan se en mörk natthimmel med fin vintergata.

Den 11 november sker en sällsynt Merkuriuspassage, dvs planeten tycks passera över solskivan. Detta skedde senast 9 maj 2016, men nästa gång blir inte förrän 13 november 2032. Planeten är så liten att den med blotta ögat (plus förstås solförmörkelsefilter!) är helt osynlig, men med teleskop kan man se den som en liten svart skiva i silhuett mot solskivan. Inträdet sker omkring 13.35, men planeten hinner inte ens till mitten av skivan innan solen efter 15.30 börjar gå ner.

Två veckor efter solpassagen har sedan Merkurius svängt fram till en gynnsam morgonelongation. Mellan omkring 23/11 och 7/12 syns den på morgnarna före sju som en ljus stjärna lågt över horisonten i ostsydost, nedanför till vänster om Spica. Mellan Spica och Merkurius finns faktiskt också Mars, som dock ännu är ganska ljussvag. Den avtagande månskäran syns den 23/11 ganska långt ovanför Spica, den 24/11 till vänster om Spica ovanför Mars och den 25/11 nära till vänster om Merkurius. Om det är klart någon av dessa morgnar bör man absolut försöka titta, omkring klockan 06.30, se bild på Himlascener.

Samtidigt (23-25/11) på kvällarna kan man kanske också få en sista glimt av Jupiter när den syns nära Venus, vilken nu trevande börjar en lång period som Aftonstjärna. Månen blir åter ett kvällsobjekt och den 28/11 finns en månskära mellan Jupiter och Venus, men tyvärr på en så ljus himmel att det bara syns i södra Sverige. Den 29/11 ser man (fortfarande med svårighet, och bara från södra Sverige) månen nedanför Saturnus, men sen blir den större och tydligare kväll för kväll. Den är ungefär halv i Vattumannen den 4/12 och 97% full mellan Plejaderna och Aldebaran den 10/12.

I månadsskiftet november/december gör trevligt nog också rymdstationen ISS en serie kvällspassager enligt följande tabell för Värnamo. Tider för den egna orten kan man som vanligt få på heavens-above.

dat          kl        höjd          dat        kl       höjd
26/11   18.23    19        27/11   17.36    18
28/11   18.22    27        29/11   17.34    25
30/11   16.45    21          1/12   17.33    30
30/11   18.21    31
2/12     16.44    28          3/12    17.31    32
2/12     18.20    30
4/12     16.42    32          5/12   17.30    28
4/12     18.19    24
6/12     16.41    30          7/12    17.28    21
8/12     16.39    25
10/12   16.38    18

Aktuellt 14/10-7/11 2019

Morgnar med månskäror och ISS

Tidigt på kvällarna kan vi fortfarande se Saturnus lågt i sydväst, men sedan är det månen som dominerar. Även om fullmånen är passerad (13/10) står den högt på himlen när den 17/10 passerar Hyaderna och Aldebaran och natten 18-19/10 ockulterar  Oxens undre hornspets (zeta Tauri). Den som har teleskop kan försöka observera utträdet före fyra på morgonen, se Himlascener. Vid 22-tiden nästa kväll (19/10) passerar månen nära under den röda stjärnan my i Tvillingarna, men efter den 22/10 går den inte upp förrän efter midnatt. Då har man en vecka med mörka kvällar på sig att t.ex. titta på vintergatan.

På morgnarna den 25/10 och 26/10 syns fina månskäror med jordsken före klockan sju. Den 27/10 har man från södra Sverige ett bra tillfälle att försöka se en extremt smal skära (1,5% av månens diameter, mindre än ett dygn från ny!). Utom att ekliptikan lutar rätt (höstmorgon) ligger månen ovanför den, så att den totala lutningen mot horisonten blir extra gynnsam. Det krävs dock fri horisont mot ostsydost, perfekt väder och hjälp av en fältkikare, eftersom en så smal skära är både kort och ljussvag.  Just denna morgon har också sommartiden blivit normaltid, så man får enligt klockan vara uppe före omkring 05.45.

Följande morgnar kan man se passager av rymdstationen ISS. I motsats till kvällspassager, som ofta slutar med ett försvinnande in i jordens skugga är det flera av dessa tidiga passager som i stället lite magiskt börjar med utträdet ur skuggan en bit upp på himlen. Tidtabellen är för Värnamo, men man kan som vanligt få data för den egna orten på heavens-above.

dat          kl      h            dat     kl         h
28/10   05.51   20
30/10   05.50   27      31/10   05.01   23
1/11     04.13   18        2/11   04.59   29
1/11     05.49   31        2/11   06.35   29
3/11    04.13    20        4/11   04.59   32
3/11    05.48    31        4/11   06.35   22
5/11    04.12    19        6/11   04.58   29
5/11    05.47    26
7/11    05.45    19         8/11   04.57   21

Månen kan åter gå att se på kvällen den 31/10, när den står mycket nära Jupiter.  Åtminstone från södra Sverige kan man se paret lågt i sydväst före klockan 18. Den 2/11 har man en tjock månskära till vänster om Saturnus, och sedan växer den som vanligt kväll för kväll. Den är redan drygt halv i Stenbocken den 4/11 och 80% full vid Hamal (alfa i Väduren) den 7/11.

Aktuellt 21/9-15/10 2019

Vintergata och ISS

I slutet av september är det mörkt vid 21-tiden, och man kan fortfarande se en fin vintergata, från de sydliga delarna i Skytten och upp genom Örnen och Svanen. Månen är ur vägen, men man måste förstås ha ett mörkt ställe att observera från. Saturnus finns fortfarande vid ”Teskeden”, men har sakta börjat röra sig åt vänster igen.

Rymdstationen ISS passerar på bekväm kvällstid, enligt följande tidtabell (för Värnamo, detaljer för den egna orten på heavens-above). Redan tidigare hade ISS en bana som gjorde att passagetiderna varannan kväll var ungefär lika, men från och med i sommar är tiderna nästan på minuten identiska. Extra spännande för oss är att den svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir planeras vara ombord från ungefär 26/9. Planen är att hon och två andra astronauter startar från den ryska Baikonurbasen (i Kazachstan)  omkring klockan 16.00 den 25/9 för planerad dockning 21.45. Det borde innebära att man efter ISS passage en timme tidigare borde ha chans att se även Soyuz-kapseln, men jag är osäker på hur nära ISS den då befinner sig. Den som har klart väder får hålla utkik!

dat       kl         h      dat      kl        h

22/9   21.27   17    23/9 20.40   21
24/9   21.27   23    25/9 20.40   28
26/9   19.51   24    27/9 20.39   31
26/9   21.26   25
28/9   19.51   30    29/9 20.39   30
28/9   21.26   23
30/9   19.50   31    1/10 20.38   24
30/9   21.25   18
2/10   19.49   27    3/10 20.37   17
4/10   19.48   21

Hösten är bästa tiden att se en avtagande månskära (se Astrokonsult.se), så om man är uppe före sex kan man se den med fint jordsken på morgnarna den 25/9, 26/9 (ovanför Regulus) och 27/9.  Sen är det alltså  i stället extra svårt att se den som ny, så man får kanske vänta till 2/10 för att se månen igen. Den 3/10 bör man i alla fall vid 20-tiden leta efter fri sikt åt sydväst, eftersom den då bildar ett fint par med Jupiter. Den 5/10 står halvmånen nära Saturnus, och då är det definitivt för sent att titta på vintergatan. Månen blir större för var kväll, med fullmånen den 13-14/10 i det stjärnfattiga området mellan Valfisken (som stjärnbilden av mycket obiologisk tradition kallas) och Fiskarna. Se också Himlascener.

Slutligen äger också Svenska Astronomiska Sällskapets årliga arrangemang Astronomins dag och natt rum på lördagen den 28/9. I år samordnas arrangemanget med ForskarFredag, så både 27/9 och 28/9 ordnas aktiviteter med astronomisk anknytning på många platser i landet, håll utkik!

Aktuellt 22/8-20/9

Vintergata med planeter

Tidigt på kvällarna kan man från södra Sverige ännu se Jupiter som en ljusstark stjärna lågt vid horisonten i sydväst. Längre till vänster har vi också Saturnus, även den ganska ensam. Det fina nu sista veckan i augusti och några dagar in i september är att månen är ur vägen, så att man kan se vintergatan. Vid 23-tiden är det säkert mörkt, men det gäller förstås också att hitta en plats långt från stadens ljus, och helst med fri horisont mot söder. Där ser man (till höger om Saturnus) vintergatans ljusaste delar nere i Skytten och kan följa det oregelbundna bandet uppåt genom Örnen och Svanen. Det är mörka stoftmoln som skymmer bort avlägsna stjärnor, och gör det svårt att studera vintergatans centrala delar. Astronomiskt sett är det nymåne redan 30 augusti, men så här på hösten hinner månen bli nästan halv innan man den 5/9 eller 6/9 ser den i närheten av Jupiter. Den 8/9 når den Saturnus i Skytten, och rör sig sedan vidare mot Stanbocken. Månen är full i Vattumannen den 13/9 och 14/9, och börjar sedan avta. Den 20/9 man se den nära Aldebaran. Se Himlascener.

På tidiga morgnar kan man se vinterhimlen och Orion, och också några passager av rymdstationen ISS. Tidtabellen är för Värnamo, men man kan alltid hitta lokala förutsägelser på heavens-above.

dat      kl     höjd      dat     kl    höjd
4/9    04.49   24     5/9   04.00   20
6/9    04.47   30     7/9   03.59   27
.                               7/9   05.35   30
8/9    04.46   32      9/9  03.58   29
.                                9/9  05.33   24
10/9  04.45   28    11/9  03.57   24
12/9  04.43   21

Aktuellt 31/7-3/9 2019

Vintergata och Perseider

Med augusti kommer stjärnhimlen tillbaka, åtminstone i sydligaste Sverige. Där kan man från mörka platser kring midnatt se vintergatan sträcka sig upp från Skytten (med Saturnus) lågt i söder och upp genom Örnen och Svanen. Sedan kommer månen och stör mellan omkring 10/8 och 22/8, men därefter är det åter läge för vintergatan, nu även i Svealand och södra Norrland. (I norra Norrland får man vänta till september innan himlen är tillräckligt mörk). Liksom vintergatan kräver Perseidmeteorerna mörk himmel och lite tålamod. Man får lägga sig bekvämt tillrätta och vänta, men på en halvtimme eller så bör man se några stycken. För att slippa störande månsken är det i år bäst att gå ut några dagar innan det klassiska maxdatumet 12/8. Den 12-13/8 går månen inte ner förrän vid 2-tiden, när det redan börjar ljusna, och senare blir det ännu värre.

Inga planeter står riktigt bra till, men har man fri sikt åt söder kan man från södra halvan av Sveriget åtminstone se Saturnus. Jupiter syns tidigt på kvällarna, och från sydligaste Sverige kan man se Merkurius i gryningen kring 15/8, se Himlascener.

Aktuellt 12/7-30/7

ISS och månförmörkelse

I början och mitten av juli har vi en ny ‘dubbel’ synbarhetsperiod för rymdstationen ISS, och mellan 17/7 och 28/7 kan vi se den passera före midnatt varje kväll. Tiderna här är som vanligt för Värnamo, med detaljer på heavens-above.

dat          kl       h         dat   kl    h
12-13/7   02.27   29     13-14/7   01.38   26
.                                      13-14/7   03.14   31
14-15/7   00.49   22     15-16/7   00.00   18
14-15/7   02.25   31     15-16/7   01.36   31
.                                      15-16/7   03.12   26
16-17/7   00.47   28     17-18/7   23.58   25
16-17/7   02.23   29     17-18/7   01.34   31
.                                      17-18/7   03.10   19
18-19/7   23.08   21     19-20/7   23.55   30
18-19/7   00.44   31     19-20/7   01.31   27
18-19/7   02.21   23
20-21/7   24.06   27     21-22/7   23.53   31
20-21/7   00.42   30     21-22/7   01.28   20
22-23/7   23.03   31     23-24/7   23.50   28
22-23/7   00.40   24
24-25/7   23.01   31     25-26/7   23.24   24
26-27/7   22.58   25
28-29/7   22.56  19

Så här års ligger ekliptikan nästan längs horisonten, och nymånen syntes inte förrän den var en tjock skära omkring 7-8/7. Den fortsätter lika lågt kväll för kväll och finns nära Jupiter den 13-14/7 och Saturnus den 15-16/7. Nästa natt kan man från södra Sverige se fullmånen delvis förmörkas, se Himlascener. Den förmörkade månen finns nära till vänster om Saturnus, längre till höger strålar Jupiter, och som grädde på moset passerar alltså också ISS! Man kan sedan fortsätta att följa den avtagande månen kväll för kväll om man bara stannar uppe till klockan 01 ungefär. Månskäran bildar ett fint par med Aldebaran den 27-28/7, och nu får man vänta till klockan 02 för att se det bra. Ännu på morgonen den 30/7 kan man se en smal månskära innan soluppgången.

Aktuellt 6/6-12/7 2019

Sommarljust

Nu är nätterna som allra ljusast, och i norra Sverige är det inte mycket annat än månen man lätt kan se. Jupiter och Saturnus står båda långt i söder av ekliptikan, och kommer inte ens över horisonten i norra Norrland. Jupiter är i opposition den 10 juni, och lyser starkt lågt i sydsydost vid midnatt. Saturnus är ljussvagare och står till en början sämre till på himlen. Den kommer till sin opposition en månad senare (9/7), och står då symmetriskt till vänster om Jupiter i söder vid midnatt. Månen börjar synas som en smal skära 6-7/6, passerar nära ovanför Regulus den 8-9/6 och växer sedan från natt till natt. Den 12-13/6 finns den ovanför Spica, och den 16-17/6 som full nära Jupiter. Den 18-19/6 har den hunnit fram till Saturnus, och är efter midsommar ganska osynlig. Inte förrän omkring 7/7 ser vi den åter som en tjock skära, och den är halv ovanför Regulus 9-10/7. Se även Himlascener för juni.

Aktuellt 6/5-6/6 2019

Månen och ISS på ljus vårhimmel

Det blir nu mörkt så sent att man inte ser någon stjärnhimmel utan att avsiktligt stanna uppe till efter midnatt. Av planeter ser man heller inte så mycket. Mars är ljussvag, och går ner allt tidigare på kvällarna. Jupiter är som alltid iögonenfallande, men den går inte upp förrän efter midnatt och står så långt söderut i ekliptikan att den syns dåligt från Norrland. Saturnus står lika sydligt, och går inte upp förrän det börjar ljusna igen vid 2-tiden. Det är som vanligt månen som räddar situationen. Först ser vi den som fin kvällsskära, under Mars den 7/5, och sedan vidare framåt i ekliptikan. Den är halv nära Regulus den 12/5  och full i Vågen 18-19/5. Den avtagande månen passerar sedan nära Jupiter den 20-21/5 och Saturnus 22-23/5, se Himlascener. Sedan är den ganska osynlig tills man omkring 6/6 kan se den smala skäran igen.

En annan rolighet är rymdstationen ISS. Den har ju normalt perioder av antingen kvälls- eller morgonsynlighet, men så här års flyter de ihop till en enda, här med tider för Värnamo

dat         kl.     höjd                dat           kl.     höjd
7-8/5     03.27   19
9-10/5   03.22   25              10-11/5   02.31    21
11-12/5  03.16   30              12-13/5   02.26   27
13-14/5  01.35   23              14-15/    02.20    31
15-16/5  01.29   29              16-17/5   00.39   24
15-16/5  03.05   28              16-17/5   02.14   31
17-18/5  23.47   21              18-19/5   22.56   17
17-18/5  01.23   31              18-19/5   00.32   30
17-18/5  02.59   22              18-19/5   02.08   26
19-20/5  23.42   27              20-21/5   22.51   23
19-20/5  01.18   30              20-21/5   00.27   31
19-20/5  02.53   16              20-21/5   02.03   20
21-22/5  23.36   31              22-23/5   22.45   29
21-22/5  01.12   24              22-23/5   00.21   28
23-24/5  23.30   31              24-25/5   22.39   31
23-24/5  01.06  18               24-25/5   00.15   22
25-26/5  23.24  26               26-27/5   00.09   16
27-28/5  23.18  20

I början är alltså de flesta passager på morgonsidan, efter att satelliten kommit ut ur jordens skugga. I slutet ser man satelliten tidigt på kvällen, och passagen avbryts när den försvinner in i jordskuggan. Mitt i perioden, den 17/5, kan man om man har tur med väder och horisonter faktiskt se satelliten både komma ut ur och försvinna in i jordens skugga. I Värnamo går satelliten upp 23.42, men försvinner in i jordskuggan redan 23.44, 6 grader över horisonten. Sen kommer den ut ur skuggan och blir synlig igen 23.47, och passagen fortsätter flera minuter till. Man får kolla detaljerna för den egna orten på heavens-above.

 

Aktuellt 3/4-7/5 2019

Farväl till vinterhimlen

I början av april kan vi fortfarande se Orion och Sirius på väg ner i sydväst när det sent omsider(sommartid!) blir mörkt. Den vanliga fina synen med Aldebaran och Plejaderna blir ännu bättre när också Mars passerar mellan dem. Senare på kvällarna har vi vårstjärnbilderna Lejonet och Jungfrun i söder, men vinterns Capella och Procyon konkurrerar starkt i väster. En fin månskära kan ses redan 7 april, och de nästa två kvällarna syns den nära Mars och Aldebaran. Den missar zeta Tauri den 10 april, är halv i Tvillingarna den 12:e och full i Jungfrun den 19:e. Se vidare Himlascener.

De två stora planeterna, Jupiter och Saturnus finns lågt i söder längs ekliptikan. I slutet av april går Jupiter upp vid 1-tiden, men för att se Saturnus måste man stiga upp vid 3-tiden eller så, eftersom det sen börjar ljusna. Månen passerar dem successivt 23-26 april, se Himlascener.

I början av maj närmar sig Mars ’ekliptikans port’, och står den 6/5 nästan mitt emellan Oxens hornspetsar. Den 7/5 finns också en smal månskära under Mars, se Himlascener.