På den tidiga kvällen syns nu Venus allt bättre, och den vandrar snabbt framåt i ekliptikan. En bländande måne passerar genom Hyaderna den 7/1, men inga ljusa stjärnor ockulteras. Månen är dock inte full förrän den 10/1, då vi kan se en s.k penumbral månförmörkelse på lagom kvällstid. Månen når inte riktigt fram till jordens kärnskugga, dvs sett från månen blir solen bara partiellt förmörkad. Mellan ungefär 19.30 och 20.50 ser man i alla fall tydligt att månens underdel är mörkare än överdelen, och kring maximum 20.10 bör det vara mycket tydligt. Den avtagande månen går upp allt senare på kvällarna, men syns t.ex. vid 21-tiden den 13/1 i öster nedanför till vänster om Regulus. Sedan kan man under ett par veckor mera ostört betrakta Orion och vinterhimlen. Orions röda superjätte Betelgeuze har på senare tid varit ljussvagare än på flera decennier, och det är intressant att jämföra med Aldebaran som normalt varit den svagare.
I den mörkaste vintern räcker det att stiga upp halv sju för att ännu se en (vårlig) natthimmel, även om den är lite torftig jämfört med kvällarnas. Från södra Sverige kan man 7-9/1 se Mars passera stjärnan Acrab (beta i Skorpionen), se Himlascener. Den 17/1 syns halvmånen rakt ovanför Spica, och den 20/1 finns en tjock månskära mycket nära Acrab, ovanför till höger om Antares. Ovanför till vänster om Antares finns också Mars, som ännu inte gör något väsen av sig. Den 21/1 är skäran smalare och finns nu nedanför till vänster om Mars.
När nymånen åter syns på kvällen den 27/1 eller 28/1 är det i sällskap med Venus, och därför högst sevärt, se Himlascener. Ännu några dagar är månen en trevlig skära, men blir i februari mer av ett bekymmer, när den lyser allt starkare på vinterhimlen. En trevlighet i månadsskiftet är dock att vi kan se ISS på kvällstid. Tiderna är för Värnamo, men på heavens-above kan man få detaljer för valfri ort.
dat kl höjd dat kl höjd
25/1 19.15 20 26/1 18.28 24
27/1 17.40 20 28/1 18.28 30
27/1 19.16 26
29/1 17.40 27 30/1 18.29 32
29/1 19.16 28
31/1 17.40 32 1/2 18.29 28
31/1 19.17 25
2/2 17.41 31 3/2 18.29 21
2/2 19.17 17
4/2 17.41 25
Hej Staffan! Tack för utförlig beskrivning av himlascener nu i januari. Ikväll t.ex en underbar Venus .Jag vill gärna se ISS-satelliten , men förstår inte din beskrivning av ”höjd”. T.ex 32, betyder det att den ses på höjd 32 grader? Hur många minuter kan man följa den? Hoppas på klart väder… Tacksam för svar.
Ja, höjden är grader över horisonten när den står som högst. En passage tar flera minuter, se avsnittet om ISS under Jordsatelliter (sista rubrik underTITTA SJÄLV)
Tack! Venus, Jupiter och Sirius + satellitspår 2015är särskilt spännande , men alla bilderna fina. Animeringar bra för oss lie lata/frusna.. Men varför kan man se ISS 2 ggr samma kväll med bara 1tim36 min mellanrum? Har det med jordskuggan att göra?
Det tar ju bara drygt 90 minuter för en låg jordsatellit att gå ett varv runt jorden, så den har varit jorden runt innan vi ser den igen…