Stjärnor igen och spännande solförmörkelse 12/8
Trots att Venus står långt från solen är den på grund av ekliptikans höstlutning svår att se, men den 17/7 syns också månskäran nedanför till vänster, lågt i västnordväst omkring 22.30. På kvällstid är det även i övrigt planetmässigt torftigt, eftersom Mars och Saturnus bara syns på morgonen (se nedan) och Jupiter inte alls.
Klockan 22.30 på kvällarna är det ännu inte mörkt, men vi kan följa månens växande när den kväll för kväll syns lika lågt men allt längre åt vänster på himlen. Den 20/7 finns den som knappt halv nedanför til höger om en osynlig Spica och den 24/7 står den intressant nära under Antares. Från södra Sverige kan man titta med fältkikare, lågt i sydsydväst vid 23-tiden. Sen blir månen kring månadsskiftet allt större och ljusare, med fullmåne 29-30/7, och vi får vänta lite längre än vanligt i augusti för att börja se stjärnorna efter sommarljuset. Kring midnatt den 3-4/8 syns Saturnus rakt under en oval måne i öster, men från och med 7/8 är det i södra Sverige så mörkt och månfritt att stjärnorna åter syns. Om man orkar stanna uppe till klockan 02 kan man den 8-9/8 se en tjock månskära ovanför Mars i öster, eller allt smalare skäror vid 03-tiden den 10/8 och den 11/8, se Himlascener.
Det mest spännande är dock att det den 12/8 från bl.a. Island och Spanien går att se en total solförmörkelse, och att den från Sverige syns som en ovanligt stor (85%) partiell förmörkelse. På Himlascener finns detaljer för några orter, men i stort sett börjar förmörkelsen vid 19-tiden, är som störst omkring klockan 20, och slutar precis vid solnedgången. Solen står alltså ganska lågt över horisonten i västnordväst, men man måste ändå akta sig noga för att titta direkt på den. För det krävs speciella filter, och det är säkrare att försöka projicera en solbild på ett papper bakom en kikare. Vid maximum är alltså ca 85% av solens diameter skymd av månen, vilket är ovanligt och sevärt!
Med en sedan ganska osynlig måne är den följande veckan idealisk för astronomi. Först har vi ju kring den 12/8 som vanligt meteorsvärmen Perseiderna med extra chanser för stjärnfall, och sedan blir det kväll för kväll mörkt allt tidigare så att man kan se vintergatans ljusaste delar i Skyttens stjärnbild.
Rymdstationen ISS har precis slutat en serie synbara passager, och är nu osynlig fram till ungefär 24/8.